Sälja gården?Sälja gården?

En artikel i ATL lyfte behovet av markbyten mellan markägare för att förbättra logistiken och arronderingen. Detta har också vi på Skånegårdar belyst. Vi har även riktat vårt fokus på de skattemässiga konsekvenserna.

Marköverföringar som sker genom fastighetsregleringar får inga konsekvenser skattemässigt. Undantaget är om överenskommelsen resulterar i en pekuniär ersättning mellan parterna. Ofta ses överenskommelsen som en rationaliseringsåtgärd. Då kan summan överföras till ersättningsfonden och investeras i annan mark.

SKATTEVERKET STRAMAR UPP

Skatteverket har dock blivit betydligt mer restriktivt med att godkänna detta. Särskilt när det gäller skogsmark där man infört flera krav som kan vara svåra att förstå. 400 hektars-gränsen exempelvis. 

Markbyten som genomförs utan fastighetsregleringar betraktas som köp och resulterar ofta i att båda parter drabbas av reavinstskatt. För att undvika att skatten ska betalas vid skiftestillfället krävs att Skattemyndigheten betraktar åtgärden som en del av lantbrukets yttre rationalisering. Med de hårdare regler som numera gäller vet man inte i förväg om detta godkänns eller ej. Affären eller överlåtelsen kan heller intehävas i efterhand.

REGLER VID KOMPANJONSKAP

Att avsluta kompanjonskap genom att dela upp fastigheter mellan sig kan också innebära skatt.

Om det sker genom klyvning är det inga problem. Men om fastigheterna ligger i olika kommuner krävs ömsesidiga köp eller byten vilket ger skattekonsekvenser. Inlåsningseffekten som uppstår till följd av detta är kännbar. Det vore rimligt att införa nya skatteregler som underlättar möjligheten att göra markbyten och upplösa kompanjonskap. 

Vid arv och boskillnad kan stora förmögenheter föras över mellan parterna utan skattekonsekvenser. Kanske kan dessa regler utvecklas till att omfatta även kompanjonskap?

ANPASSAD LAGSTIFTNING ÖNSKAS 

Riksdagspartier som värnar om lantbruket borde tillsätta en kommitté för att bereda dessa frågor. 

Lagstiftningen behöver anpassas så att markbyten blir enklare och reglerna för avsättningar till ersättningsfonden behöver ses över. Så länge kapital som frigörs vid överlåtelse av jord- eller skogsbruksfastighet återinvesteras i andra fastigheter med samma taxeringskod borde alla reavinster kunna skjutas upp. 

Så var fallet fram till 1990. Den borgerliga regeringen påbörjade arbetet med att återinföra dessa regler under sin mandatperiod 1991. Projektet rann ut i sanden när Socialdemokraterna återtog makten 1994. Situationen har blivit allt mer akut i takt med att fastighetspriserna har stigit de senaste 25 åren. En stor andel av försäljningssumman går till skatt.

BEHÅLLER OCH ARRENDERAR UT

Regeringen har meddelat att reglerna för reavinst ska ses över och mildras genom ett så kallat stickår. 

Det skulle minska reavinstskatten vid försäljningar av äldre innehav avsevärt. Arbetet går långsamt och det påverkar rörligheten på fastighetsmarknaden för jord- och skogsbruksfastigheter negativt. Många väjer att behålla sina gårdar och arrendera ut dem istället. Det minskade utbudet driver upp priserna och vi ser nu att den bästa åkermarken i Skåne säljs för mellan 600 000 och 700 000 kronor per hektar.

I avvaktan på att nya regler kommer på plats borde politikerna uppmana Skatteverket att följa de lagar för avsättning till ersättningsfonden som riksdagen stiftat.